onsdag

Mot Edinburgh

Är snart på väg mot Skottland och Edinburgh för att delta i en utställningen och ett symposium om bildvävning. Vävning är knappast något som gemene man sysslar med, men för mig är det min ryggrad i livet. Jag har sett bilder på de andra deltagarnas bildvävar och det ser mycket fint ut och jag ser fram emot att se vävarna i verkligheten och få träffa några av konstnärerna. Ser också fram emot symposiet och alla föreläsningarna. Men att hålla ett kort tal på engelska, väldigt nervöst! 

"Bea", 80 x 90 cm, bildväv i lin.





fredag

Utställning i Edinburgh Botanic Garden

Antagen till Cordis Tapestry Prize shortlist. Vernissage 16/3 -19.
Så många fina bildvävar från hela världen och så min väv om stunden innan katastrofen. Innan allt rasar samman. Vad kommer vi att sakna när klimatkrisen blir total? Eller om vi måste lämna allt och fly? Vad tar vi för givet idag som inom en snar framtid kan bli en svår uppnåelig lyx?

Innan katastrofen: Diskborste.
Bildväv i lin. 120 x 120 cm

torsdag

Arvika konsthalls julutställning

På lördag blir det vernissage på Arvika konsthalls julutställning. Jag var faktiskt med även förra året och det var både fint och trevligt, och de blir det nog i år med.

Minnen av Värmland 2. 





Matglädje och stolta bönder

Det senaste halvåret har jag arbetat med ett utsmyckningsuppdrag åt Ulricehamns kommun. Idag var det dags att hänga upp bildvävarna på sin plats i matsalen Hökerums skola. Jag hoppas barnen och personalen kommer att trivas med bildvävarna. 


söndag

I ETC Göteborg

ETC Göteborg har skrivit en artikeln om mig och bildvävarna. Läs gärna om du vill.







torsdag

I senaste numret av Hemslöjd

I Hemslöjds sensate nummer handlar det om vävning och vi som väver. Kul! Där finns också en artikel om mig och mina häktesvävar. Läs gärna, för situationen i svenska häkten är förfärlig och jag vill gärna fortsätta att belysa denna skamfläck i Sverige. Tack till Hemslöjd som ville göra detta reportage!




lördag

Välkomna, så tydligt och starkt jag förmår!

För mig, som vuxen och textilkonstnär, är att det viktigt att göra gott, att försöka bidra till en bättre värld, för dig, för mig, för alla. Jag har sett filmklipp hur vuxna män i våras stod på Mynttorget i Stockholm och skrek åt barn och ungdomar med hat i rösten att de inte är välkomna i Sverige. Det är inte en gammal journalfilm från 30-talet och männen har inte synliga nazistsymboler på sig. Men jag fördömer deras åsikter lika starkt som jag fördömer nazisterna från 30- och 40-talet. Hur är det möjligt att vuxna män beter sig så 2017 på våra gator mot asylsökande och krigsskadade barn och ungdomar? Är det för att vi låter det ske? I så fall vill jag säga så tydligt jag förmår: Till alla er barn och ungdomar som tvingats ta på er ryggsäcken och vandra över, berg, öknar, vägar, rangliga båtar och lämna det ni älskar mest era mammor, syskon, pappor, vänner och hem. Ni är välkomna! Jag har broderat kuddar till er där ni kan vila kinden och gråta ut er smärta.